Besöksadress: Strandgatan 18, 852 31 Sundsvall   E-post: info@sundsvall.efs.nu
Bloggarkiv

EFS Sundsvalls blogg är för tillfälligt vilande, eftersom vi i dagsläget inte har någon som regelbundet skriver nya inlägg. Alla tidigare publicerade inlägg kan dock fortfarande läsas här i Bloggarkivet.
Så snart vi har några nya inlägg att publicera kommer bloggen att återupptas.


Texterna i bloggen ger uttryck för bloggarens egna tankar och åsikter och är därför inte att betrakta som ett uttalande från EFS-föreningen i Sundsvall. Om du har synpunkter på något som skrivs i bloggen, kontakta Webbgruppen på adressen webbgruppen@sundsvall.efs.nu.


Visa nyare inlägg


Hela kyrkan läser - söndag den 22 december

22 December, 2013

images


Dagens bibelord: Lukas 1:39-45


Maria ”skyndade till en stad i Juda bergsbygd”. Man är numera ganska säker på att det är en stad som heter Ain Karem, som ligger en bit sydväst om Jerusalem. Det blev en sträcka på c:a 17 mil - förmodligen till fots - från Nasaret till Ain Karem. Det var bara några dagar efter ängelns besök när hon gav sig iväg till Elisabet.

Vad var orsaken till att Maria skyndade iväg? Kanske var det det att hon kände sig ensam. Ensam med det svåra och stora hon upplevt och väntade. Hon hade kanske ingen att anförtro sig till. Hur skulle hon kunna berätta och vem skulle kunna förstå? Men hon visste att hennes släkting Elisabet var i något av samma situation. Det hade ju ängeln berättat för henne. Ett gudomligt under var också hos henne förklaringen till att hon väntade barn. Hon som egentligen var för gammal. En för ung och en för gammal!

När Elisabet får höra vad som hänt med Maria sparkar barnet till i henne (hon är 6 månader före Maria i sitt havandeskap) och hon fylls av helig ande och utbrister: ”Välsignad är du …välsignat det barn du bär …Hur kan det hända mig att min herres mor kommer till mig? Salig hon som trodde …”. Tänk att Elisabet redan där dragit slutsatsen: Maria är havande med ”min herre”! Salig också hon, som trodde. Och vi vet ju att allt gick i uppfyllelse som Elisabet sa. - Det innebär att du och jag får vara Guds barn, får evigt liv genom det Jesus gjorde för oss. AMEN!

/Einar

Hela kyrkan läser - lördag den 21 december

21 December, 2013

david


Dagens bibelord: Psaltaren 145:8-13


Nådig och barmhärtig är Herren, sen till vrede och rik på kärlek. Herren är god mot alla, barmhärtig mot allt han har skapat. Herre, allt du har skapat skall tacka dig, dina trogna skall lovsjunga dig. De skall tala om ditt rikes ära och förkunna din väldiga kraft, så att alla lär känna din makt, ditt rikes ära och härlighet. Ditt rike står i alla tider, ditt välde från släkte till släkte.


---


Det finns nog ingenting som behöver tilläggas till detta. Det är bara att instämma!

Men lite kuriosa bara. Av Psaltarens 150 psalmer är många betecknade som lovsånger. Men den 145:e psalmen är den enda som i rubriken kallas lovsång. En lovsång av David. - Denna psalm är en alfabetisk dikt. Det innebär att varje ny vers börjar på en ny bokstav i alfabetets ordning. Det hebreiska alfabetet har 22 bokstäver. Men det är ju bara 21 verser i psalmen. Ja, men i vers 13 finns både a och b!

/Einar

 

Hela kyrkan läser - fredag den 20 december

20 December, 2013

Image13


Dagens bibelord: 2 Kor. 1:17-22


Aposteln Paulus har av församlingen i Korint blivit ifrågasatt. Somliga menade att man inte kunde lita på vad han sagt. Och Paulus för ett resonemang omkring ”ja” och ”nej”, vad han sagt och inte har sagt och han tar Gud till vittne på att han inte ena gången sagt ”ja” och nästa gång ”nej”. Det leder honom till att skriva om Guds trofasthet bevisad genom Jesus Kristus och genom de kristna.


I Gud finns bara ett ”ja”. Alla Guds löften har i Kristus sitt ”ja”. Därför säger vi också genom honom vårt  ”Amen”. Plötsligt mitt i all grekiska dyker ett hebreiskt ord upp. Amen betyder fast, sant, säkert, pålitligt. Och det fick under tidens gång betydelsen ”så är det”, ”det är sant”. Det blev folkets bifall till en lovprisning eller bön till Gud.

Jesus använder ”amen” på ett speciellt sätt. Han sätter det före en viktig utsaga: ”Amen (sannerligen) säger jag er…”. I Johannesevangeliet är det alltid dubblerat: Amen, amen. - Vi säger ju också ”amen” och tänker kanske mest på det som ett slutord, men ibland blir det ett bifalls- eller bekräftelseord.

Guds ”ja” till oss är på ett påtagligt sätt bekräftat i vårt dop. Då satte Gud sitt sigill på oss som en bekräftelse och han gav oss Anden som en borgen i vårt hjärta. Till det får vi säga vårt AMEN!

/Einar

Hela kyrkan läser - torsdag den 19 december

18 December, 2013

hgffdd


Dagens bibelord: Jesaja 52:7-10


Texten är ursprungligen en profetia (förutsägelse) om kommande befrielse för Israels folk i fångenskap i Babylonien. Men den syftar också framåt mot mänsklighetens befrielse från synd och död. Här kommer verkligt goda nyheter till folk i alla tider.

Vår Gud räddar oss - var glad!

Ängelns budskap i julnatten var ett glädjebud om ett barn som fötts som en frälsare. Jesu eget budskap var: ”min glädje skall vara i er och er glädje skall bli fullkomlig” (Joh. 15:11) - Visst, vi kan ha mycket att glädja oss över. Men ingen glädje är lik den som frid och frälsning ger. Den glädjen kan vi inte ge varandra, den kan vi bara ta emot genom tron. Och därför att budskapet om Jesus Kristus alltid finns, finns alltid den glädjen. Den hör till varje dag, men i julens budskap får den sitt klaraste uttryck: ”Oss är en frälsare född.”

Profetens glädje, över det budskap han bär ut, är inte att ta miste på. Jesu glädje, när han i Nasaret förkunnar att profetian är uppfylld,  är lika uppenbar. Marias glädje, över barnet som skall födas, blir en jublande lovsång över Guds storhet.

Nu ska vi på nytt ta emot budskapet: att ett barn är fött, att Gud räddar oss. Ta emot det med glädje! Det är den glädjen, som ingen kan ta ifrån oss.

/Einar

Hela kyrkan läser - onsdag den 18 december

17 December, 2013


Dagens bibelord: Judas brev v. 17-25


Det har sagts i snart 2000 år att vi lever i den sista tiden eller yttersta tiden. Och det är lika sant nu som när Judas skrev sitt brev. Tiden mellan Jesu första och andra kommande till jorden är just den sista tiden. För oss är vår tid på jorden både den första och sista.

Judas brev är ett varningsrop till oss. I alla tider kommer falska lärare att träda fram, som vållar splittring i både lära och liv. Men vi är kallade att bygga våra liv på den grund som Jesus har lagt. Vi är kallade att leva i tro med den helige Andes hjälp och kraft. Vi är kallade att bli kvar i Guds kärlek och se fram emot det eviga liv som Jesus ska ge i sin godhet. Men vi är inte kallade att döma dem som tvivlar. Dem ska vi ha förbarmande med och vara kärleksfulla mot och söka att hjälpa på alla sätt.

Judas slutar sitt brev med den stora och tröstande sanningen: ”Han som kan skydda er från fall och ställa er inför sin härlighet, fläckfria och jublande, den ende Guden som har räddat oss genom vår herre Jesus Kristus, hans är härligheten, storheten, styrkan och makten, före all tids början, nu och i all evighet, amen.”

/Einar

Visa äldre inlägg >>

<< Visa nyare inlägg

Dagens bibelord
Aktuellt
Livesändningar

På vår YouTube-kanal kan du se våra livesändningar
Gå till kanalen...

2024-01-16

Nu finns boken
"Från Sjömanskapell till EFS-kyrka" att köpa!
Läs mer...


Nyhetsarkiv


Boken

Bönekursen


Samarbeten

Alla studiecirklar och kulturarrangemang görs i samarbete med Sensus.

Vi är med och stöttar familjecentret Kraftkällan.
www.familjecentret.se
Östra långgatan 23
852 36 Sundsvall